7–8/3
HEMSÖKT ÅTRÅ – Björn Säfsten

En naken studie i rosa string, en vältränad massproduktion av begär, hämningar och åtrå. (Rekommenderas från 15 år)

DÖRRAR: 18.30
PÅ SCEN: 19.00
LÄNGD: 60 MIN
SPRÅK: ENGELSKA/SVENSKA

I en naken undersökning av digitala algoritmer, kroppsideal och den osynliga kommunikation som formar vår verklighet, djupdyker tre gaymän ned i sina egna självbilder genom att titta på det vi alla tittar på för mycket. 

Via våra skärmars speglingar borrar koreografin in sig i en massproduktion av det material som ständigt översköljer oss. Ur detta föds en dans, där tre varelser som döpts genom sitt till synes slumpmässiga skrollande, har övergivits på en plats där det enda de kan göra är att praktisera sitt eget språk. Genom ett vältrande i sina begär och hämningar utforskas dessa bilder och känslor i en rad scener som är lika sköra som de är intensiva.

I Hemsökt åtrå fortsätter Björn Säfsten djupdyka i människans ständiga misslyckande kring kommunikation och vad det gör med individen. I detta verk vänds blicken specifikt mot ikonografi skapad av män som vill bli åtrådda av andra män, genom att dansarna godtyckligt plockat ut klipp från de algoritmer som slängs emot dem i sociala medier.  På scenen blandas det autobiografiska med det fiktiva, det eftersökta med det verkliga, i ett sammelsurium av blottad hemsökt åtrå.

Det du vill ha, kanske du också måste bli?

BIO 

Björn Säfsten är dansare och koreograf, ursprungligen från Umeå, baserad i Stockholm. Säfsten intresserar sig för skärningspunkten mellan rörelse och gest. Mellan de meningsbärande och meningsskapande aspekterna av en rörelse och det som utgör en rörelse fysiskt: rörelsens mekanik, dynamik och musikalitet.

Säfsten är intresserad av att utveckla metoder för såväl analys som produktion som adresserar båda dessa tillvägagångssätt, i hans arbete kors pollinera dessa för att förändra logiken som dikterar koreografins utveckling. I detta territorium finner Säfsten ett utrymme för experimenterande – en plats där gester kan ändra innebörd och där kroppen och dess avläsningar utmanas. Säfsten strävar i sitt arbete efter att byta singularitet mot flerspråkighet. Flerspråkighet som inkluderar humor, identifikation, transformation och kritik. Att studera kroppens förmåga att skapa symboler, bilder och situationer ser Säfsten som ett sätt att placera kroppen i en kulturell sfär, där rörelsens konstruktion blottläggs, dess mekanik kan studeras vilket blir ett sätt att utveckla kroppens möjligheter, samt att bearbeta sitt rörelsearv.

Säfstens arbete tar alltid sin utgångspunkt inom koreografiområdet men inkluderar en mängd olika medier som rörelse, text, ljud och sång. Verkens teman avgör de sceniska uttrycken. Till skillnad från i sin tidiga karriär, då han skapade verk utifrån olika filosofiska begrepp, kommer Säfstens aktuella teman ofta från hans egna erfarenheter och ämnen som är relevanta för hans eget liv. Inklusive Lost Night (2020), som handlar om förlust, sorg och lyssnande; I själva verket, skapat tillsammans med Anja Arnquist (2021), en pedagogisk föreställning om danskonsten; och det senaste verket and so we’re gone (2023), som väcker existentiella frågor om livets pågående natur. Säfstens koreografier kännetecknas av den specificitet med vilken dansarna utför koreografin och den intensiva närvaro de befinner sig i. Upprepning och repetition är återkommande teman och ett intresse i allt han gör – i skapandet av nya fysiska praktiker och som ett dramaturgiskt redskap.

Föreställningarna leker med det förväntade, bygger upp situationer bara för att brytas ner, kommenteras eller förvandlas till något oväntat, ofta skapar det ett humoristiskt uttryck med ett underliggande mörker, en form av satir.

CREDITS