6–7/10
Spindle – Oona Libens

An omniscient Spider and an emerging Artificial Intelligence are tied together in a dialogue surrounding the human history of weaving and information technology.

Dörrar 18:30 / På scen 19:00
175/125kr
70 min
English
performance

En allvetande spindel och en framväxande artificiell intelligens knyts samman i en dialog kring den mänskliga historien om vävning och informationsteknologi. När de spinner på sina slingrande berättelser avslöjar de ett nät av kopplingar och perspektiv.

Allt mer projicerar vi våra förhoppningar, rädslor, önskningar och förtroende för framtiden på den digitala sfären. Varje aspekt av våra liv överförs till data. Men vad betyder denna ocean av information för oss när tekniken som genererar den blir allt mer obegriplig och komplex – eller när den är i händerna på några så kallade teknikgenier?

Med Spindle efterlyser Oona Libens ett nytt narrativ om vår digitala (framtid) – en som är i symbios med naturen och mänskligheten.

Utgångspunkten för Spindle är länken mellan två till synes disparata domäner: digital teknik och vävning. Denna länk finns i hålkortet, en uppfinning som gjorde industriell vävning på 1800-talet mer effektiv och komplex. Hålkortet bildade senare inspirationen till den första programmerbara datorn – designad delvis av matematikern Ada Lovelace, som var den första kvinnliga datorprogrammeraren. Så vävning kan betraktas som den tidigaste binära tekniken. När en tråd går antingen upp eller ner, bär den nollor och ettor precis som det digitala språket.

I Spindle samtalar den arketypiska vävaren – en spindel – med en artificiell intelligens. De talar om teknikens historia och framtid, om vikten av mystik kontra information, om de förlorade spåren av textilhistoria – och med det om kvinnors arbete… Och hela tiden väver spindeln sitt nät och AI:n försöker imitera och skrämma.

Allt detta visualiseras i ett intrikat universum som består av en gigantisk vävstol – eller är det en primitiv dator? — trådar, knutar, spolar och andra tillbehör som påminner om textilområdet. Liksom i tidigare arbeten använder Oona Libens flera typer av projektionstekniker, skuggor och ljuseffekter för att skapa en tillfällig men ändå taktil, audiovisuell upplevelse – lika flyktigt som data flödar omkring oss.

Koncept & text: Oona Libens
Performance: Amanda Lebert, Oona Libens
Teknik: Amanda Lebert
Ljud: Vica Pacheco, Jürgen De Blonde
Dramaturgi: Renée Goethijn
Textråd: Francis Brady
Teknisk rådgivning: Jakob Jennerholm Hammar, Marcel Samyn
Tack till: Inter Arts Center Malmö, Christina Amelia Candea, Meri Ekola
Produktion: Kunstenwerkplaats – KWP Bryssel
Medproducenter: Inkonst, Vooruit Ghent & STUK Leuven (Belgien)
Med det vänliga stödet från: Konstnärsnämnden, Helge Axelsson Johnsons Stiftelse, Region Skåne, Flemish Community Council

Oona Libens (Belgien/Sverige) arbete kretsar kring mediearkeologi och den (rörliga) bildens historia. Ljus och skugga är hennes medium oavsett om det används i performativt arbete eller i två- eller tredimensionella objekt. I sina intima föreställningar utvecklar Oona Libens ett distinkt tillverkat universum, samtidigt som hon skapar en dialog mellan historiska och nya mediefenomen – från skuggteater som den mest primitiva formen av rörlig bild, över den magiska lyktan, datorn eller TV-skärmen, till dagens uttryck i den digitala sfären. I sina föreställningar försöker hon bredda vår upplevelse av bilden och skärmen, skapa en analog virtuell verklighet och göra en underhållningsmaskin som är långsam, tvekar, vacklar och misslyckas.

Oona Libens studerade först musik i Sverige innan hon tog examen från Konsthögskolan (KASK) i Gent 2012. Sedan dess har hon gjort en rad poetisk-vetenskapliga föreställningar om universum, havet, tiden och kroppen. Hennes senaste föreställning Soma visades på Inkonst 2019.

oonalibens.com