Längd: 45 Min, språk: ENG
Idag är ”Frankensteinfenomenet” allestädes närvarande inte bara i religiös mytologi, utan även i dess avkomma, den fallokratiska teknologin. Galet maktbegär och vansinniga gränsöverträdelser är kännetecknet för nekrofila personer som känner en avsaknad av själ/ande/livsälskande principer hos sig själva och därför försöker invadera och döda all ande, genom att ersätta den med konglomerat av lik. Denna nekrofila invasion/eliminering tar sig en mängd olika uttryck. Transsexualism är ett exempel på manlig kirurgisk avkomma som invaderar den kvinnliga världen med substitut.
– Mary Daly (TERF-pionjär) i Gyn/Ecology (1978)
ЯƎSPAWN är ett ”host-assisted”-solo iscensatt som en apologia*.
Verket är en hädelse mot den världsbild som bestämts av bio-essentialistisk och transexkluderande radikalfeministisk (TERF) teori som angriper kön, genus och identitet som mörka platser där kontaminering, invasion och demoniskt inflytande ständigt lurar runt hörnet.
Mot bakgrund av den systematiska förföljelse som just nu understöds av konservativa, feministiska krafter som lutar sig mot vedertagna konspirationer om genusterrorism och Elite Gender Inversion (EGI), förkroppsligar performancet en central historisk figur i detta tankegods: den så kallade ”nekrofila inkräktaren” (the “necrophilic invader”).

ЯƎSPAWN är ett försök att följa konspirationen om den nekrofila inkräktaren till dess ödesdigra bristningsgräns. Genom att leka med idéen att dessa “kirurgiska monster” inkräktar på mäns och kvinnors ”rena” kroppar; att de är en diabolisk återkomst av hermetism––en “esoterisk” tankeskola som ofta blir läst som nära knuten till fenomenen som alkemi, nekromanti, androgynitet och hermafroditism––, insisterar ЯƎSPAWN på att föra teser såsom Mary Dalys till deras absoluta slutsats.
*Det latinska verbet apologia kan spåras tillbaka till det grekiska verbet apologeîsthai, som betyder ”att försvara något; att försvara sig själv”. Sokrates försvarstal av Platon är ett av de tidigaste exemplen på en sådan form av berättande.
Regi och manus: Ruby Nilsson
Performer: Liza Tegel
Voice-over: Ruby Nilsson
Video och animation: Jacob Habinc
Kostymdesign: Fredda Berg
Mask: Emma Eastop
Ljusdesign: Will Zawistowski
Stråkscore: Aase Nielsen
Ljuddesign: Hannes Ferm